Nu får alla plats. Nästan.

Min mamma kom hit med ett matsalsbord och stolar som hon köpt till oss idag.
Tack snälla snälla du <3
Denna fantastiska kvinna som burit mej i 9 månader och i stort sett uppfostrat mej helt själv.
Vad vore jag utan dej?
Ja jag hade ju uppenbarligen inte funnits men ni fattar meningen med den frågan.
Eller?
Hur som helst. Ja nu har vi ett bord att äta vid på julafton där alla får plats. Eller nästan alla iallafall. Jag kan äta i soffan. No problem!

Jag har utan tvekan universums bästa mamma... och dotter såklart, henne får man ju inte glömma även om detta inlägg inte handlar om henne alls.
Idag sa hon "pappa, Älva har tappat pennan på golvet"
Hon är grym min unge, pratar snart bättre än mej.
Hon gör sej förstådd och förklarar vad hon vill.. hon är inte ens 2 år. Jag är så stolt så det är galet.
Se, nu fick det handla lite om henne med trots allt.

Sov bäst folk.